kroki och modellteckningsblogg 2015 10 03 marica

kroki 2015 10 03_2Det gick inte så bra idag. Jag kunde inte koncentrera mig på det jag höll på med. Jag var arg och det tog en timme innan känslan ebbade ut. Men det visar tydligt på något jag i och för sig redan vet, och många med mig, som tecknar eller målar.
För att jag ska kunna koncentrera mig och vara uppmärksam på det som försiggår just i stunden, det vill säga teckna, så fordras det att jag är lugn och balanserad. Det går inte att vara i affekt, stressad eller uppjagad på annat sätt. Men jag försökte samla mig utan att förtränga tankarna som gav upphov till känslan.
Efter en stund så kunde jag lägga märke till vad jag höll på med. Till exempel att jag med stort allvar och koncentration arbetar med en bild som den här i flera minuter.
Med tanke på resultatet kan man inte tro hur målinriktad jag var medan jag höll på med det. Men så kan det bli – allt blir inte synligt, eller jag lyckas inte alltid göra synligt vad det nu är jag håller på att undersöka. Även om jag lärde mig mycket medan jag höll på med den.
kroki 2015 10 03_14Sedan har jag för första gången frångått något som under ett tag nästan var en princip för mig. Men principer är väl till för att brytas? Det är att jag fortsatte med en av bilderna efter att jag kommit hem. Det var itne en bild som visade det direkta uttrycket från mitt direkta intryck.
kroki 2015 10 03_14bFlera av tecknarna berättar att de ibland fortsätter med att bygga på någon av bilderna från krokin när de kommer hem, dvs utan att kunna se modellen, när ljuset och skuggorna just så som de föll och skapades när modellen stod, försvunnit. Det är svårt, det blir lätt något krystat över det för mig och jag tappar det där jag kanske fångade på plats framför modellen, det som var på gång att visa sig.

Bookmark the permalink.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *