Thord

Jag har nu gjort ett försök att teckna som Marica men kan konstatera att det kräver en känslighet i handlaget som jag saknar. Det är nog bäst att fortsätta utveckla mitt eget sätt att teckna och se tiden an lite. Hon är bättre än jag och det ändras inte av att jag apar efter.Jag fortsätter utifrån mina förutsättningar att jobba med händer och fötter så länge. Det finns så mycket att förbättra inom mina egna ramar (men vad jag tränar på i lönndom kan ni ju inte veta)!

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bookmark the permalink.

2 Comments

  1. Marica!

    Tack för synpunkter! Jag funderar på skillnaden mellan ”kopiera” och ”ta efter”. Det är utvecklande att ”hämta idéer” från olika håll men det måste vara naturligt för en själv.
    Låter kul att härma gående. Jag tittar nästan alltid på folks kroppsspråk och undrar över vad det avslöjar om personen i fråga. Det är nästan konstigt att många inte snavar på sej själva. Fötterna följer inte alltid en rak bana och de viker av från en kollisionskurs i sista ögonblicket. Det är bara millimeter mellan knöcklarna … 😉
    Jag läste någonstans att gåendet är ett fallande som hindras av att man sätter fram foten. Människan har en mycket liten basyta att stå på och en mycket hög tyngdpunkt. Det är ett under att vi kan stå och gå så bra som vi gör. Jag har märkt att en teckning kommer i obalans om det skiljer det minsta mellan stödytorna och tyngdpunktens projicering på underlaget. Jag tycker att stående ställningar är de svåraste att avbilda så att de blir trovärdiga.

    /Thord

  2. Hej Thord! Jag känner mig hedrad över att du vill ”apa”efter mig. Du har hittat något i mina skisser och det är roligt att höra. Men som du säger, det är svårt att kopiera, hade det varit enkelt så kunde man lätt skaffa sig en födkrok som förfalskare. Men det är inte därför jag tecknar och knappast någon annan heller tror jag. För mig handlar det mycket om att hitta en omedelbarhet mellan uppfattning och uttryck=handens rörelse – att då gå över (välj att läsa addera om du har lust) den intellektuella process som det innebär att kopiera gör det nästan omöjligt, för mig i alla fall. Men jag tror man kan lära sig mycket på att försöka – jag skulle nog prova på det lite mer. Det är väl inte för inte som man kan hitta en och annan konstelev sitta och måla av erkända mästare (Monet, van Gogh…) Det blir antagligen som att gå precis efter någon och härma hans eller hennes gångstil. Prova det – det är jättekul och överraskande lärorikt. (Ser rätt kul ut också, en viss risk finns ju att den man härmar tar illa upp, ungefär som att härma en dialekt.) Marica

Lämna ett svar

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *

Denna webbplats använder Akismet för att minska skräppost. Lär dig hur din kommentardata bearbetas.