Idag kom 28 och tecknade.
Idag tyckte jag mig hitta ett nytt sätt att använda kolet. Jag lägger de fina shatteringarna först som ett moln och gör en djupare svärta allteftersom jag söker fram rätt form och placering. Jag gör det inte konsekvent, har lite svårt att släppa mitt andra sätt att teckna och att se. Förut har jag gjort tvärtom och lagt de djupaste mest framträdande fläckarna först. Det sättet att se och arbeta lämnar jag inte helt – som synes i ena bilden. Det fordrar mer precision.
Men när jag börjar hitta fram till det här nya sättet känns det fritt och härligt – även om resultatet inte är lika skarpt. Det kanske kan bli intressantare bilder? Att jag kan få fram det där som jag söker. Rörelsen som kommer fram, ur, förbi tomheten– flyktigheten. Flyktigheten i varandet.
Lämna ett svar