Vi är 17 tecknare i dag. På museet, men i en annan lokal än den vanliga hörsalen. Det är bra, det är bättre att kunna sitta på golvet så att säga, runt modellen.
Modellens podie är draget mot väggen. Modellen kan luta sig mot den, stödja sig, ta spjärn. Här finns inget naturligt ljus, endast en ramp av flera spottar vinklade åt olika håll. Ljuset tecknar flera skuggor av modellen mot väggen.
Det är en mysig hörna, lugnt och varmt. Det är bra för modellen. In till hallen med grafik är det stängt. Dit får vi inte gå. Där står alla refuserade verk inför höstsalongen som invigs 16 november. Vernissaget börjar 14.00. Juryn har ett digert jobb.
Det är lustigt, men varje modell går verkligen att känna igen på sina poser, sitt sätt att inta scenen, visa sig, röra sig. Det är intressant, så avslöjande. Det ligger nära den där funderingen jag har om att det inte är möjligt att ljuga.
Museet är bara öppet för oss och deltagarna på ”vetenskapens dag”. De är i hörsalen. Från och med oktober och ett år framåt kommer personalen att vara upptagna med att flytta samlingarna till bättre lokaler uppe på Tallenområdet – hoppas att vi kan vara här under tiden.
Lämna ett svar