Det kom 7 tecknare och Nina stod modell – den snabba modellen!
Det är alltid trevligt att komma till Smedjebacken och idag, var det jättefint väder att köra dit i. Det har varit otur med vädret vid två av de fyra tillfällen det varit kroki där. Första gången – köldrekord och andra gången – plötslig snö och ishalka, så illa att varning utlysts för att ge sig ut på vägarna.
Modellen idag, Nina arbetar mycket med kroppar i sin konst och både arbetar och har arbetat med att undervisa bland annat i kroki och modellteckning. (Att stå modell är ett sätt för henne att skaffa sig mer erfarenhet och vidga sitt kunnande.)
Det har varit en hel del snack om kroki på sistone, jag har haft anledning att formulera mig om det på olika sätt, mer än vanligt. Först lite kött på benen till de som kommer och tittar på utställningen i Falun på kulturhuset tio14, en presentation till den och ett tal, den handledda krokikursen som ju innebär att handledaren, Lisbeth Boholm inte bara visar utan också pratar.
Och i bilen till och från Smedjebacken blev det ändå mer snack vilket innebar att Nina handledde lite, eller gav lite tips, medan hon stod.
Det kom att kännas som om jag utnyttjade situationen, att låta henne göra två jobb … och dessutom som hon sade, blev det distraherande för henne, som modell. Den här gången blev det knappt 30 poser jämfört med 66 st förra gången. Nej, modellen ska få koncentrera sig på det hen gör.
Vi kom att tala om krokiteckningen i Uppsala och jag undrade om de fortfarande har kroki där på universitetet. Därifrån har jag fått att jag ibland pratar om ”krokimästare”, en gammal inrättning, där krokimästaren är en av fyra mästare. Nina kallade det teckningsmästare och kommenterade det med att hon reagerat på titeln ”mästare”. Tror att det handlade om att unga adelsmän skulle bildas i fyra konster som ansågs vara viktiga för … när jag satt där så blev jag osäker … krigföring? … men det är väl inte vad universitetet utbildar i?
Men, kroki- eller teckningsmästaren är i alla fall kvar och så försökte jag räkna upp de andra tre också. Ridmästaren och fäktmästaren kunde jag komma ihåg men inte den fjärde. …
Hemma så googlar jag! Ritmästare heter det och så här står det på wikipedia:
Exercitieinstitutionen (av latinets exercitium ’(vapen)övning’), eller exercitiestaten, inrättades i mitten av 1600-talet vid universiteten i Uppsala, Lund och Åbo. Exercitier var den sammanfattande beteckningen på adelsövningarna och innefattade en språkmästare, som skulle öva de unga männen att konversera på franska, italienska och spanska. Vidare ingick en fäktmästare, en ridmästare, en ritmästare, en dansmästare samt en director musices.[1]
wikipedia 2024 04 14
[1]^ ”Exercitiemästare”. Nationalencyklopedin. Läst 9 maj 2012.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Exercitieinstitutionen Läst 2024 04 14
Så, det var till och med sex mästare.
Tittar man i SAOB så räknas ändå fler mästare upp … fast de hör inte alla till excercitieinstitutionen.
På Uppsala universitets konstvetenskapliga institutions sajt kan man läsa det här:
Vid Konstvetenskapliga institutionen finns sedan länge en ritmästare med verksamhet i Ritsalen, där undervisning i kroki och teckning sker. Alla studenter och anställda vid Uppsala universitet kan ta del av lektioner och verkstad (oavsett institution, fakultet eller enhet). Deltagarna tar med eget material.
googlat 2024 04 14: https://www.konstvet.uu.se/verksamhet/ritsalen/
Jag minns källarlokalen vi höll till i då. Jag tror att krokin nedanför är därifrån, den är från den tiden i alla fall. Kan vara lite kul att ta med.
Idag tecknar jag liksom då,, för trettio år sedan, med blyerts.
Vet inte varför jag väljer den när jag sitter och plockar i materialen? Jag gillar ju egentligen inte blyerts för att det blir så blekt och tar så lång tid att skapa skuggfält. Det är nog snirklandet med pennan som är lite kul.
Sist och allra allra viktigast! Vi har några som vill åta sig att vara krokivärdar! (ritmästare?) Underbart! Det är bra att de är några stycken, så att de kan turas om. Hjälpa och peppa varandra också i att få med lite fler att teckna – det blir roligare.
Allt är möjligt med en sådan oförtröttlig backup som vi har i A. kultursamordnare, som är med och stöttar och driver!
Det är en förutsättning – ja förutom modeller förstås – för att krokin kan ska kunna fortsätta i Smedjebacken!
… och så länge Nina och Jan vill fortsätta att stå, då kan det fungera.
Mer om excercitiestaten – excercitieinstitutionen – övningar, färdigheter och kunskap
Excercitieinstitutionen har jag funderat mer över sedan jag googlade och kom över lite olika artiklar om den, de flesta på wikis olika sajter. Genom dem hittar jag också till lite olika källor.
Särskilt en artikel, som ger en hint om knytningen och synen på lärande och kunskap och mellan förmågan att vara uppmärksam och koncentrerad och hur de förmågorna båda är tänkandets verktyg som genom övning (excercitier) kan utvecklas i sig själva såväl som det ämne mot vilken uppmärksamheten är riktad. På så sätt lära nytt, från och av situationen som är just nu, inte använda sig av vanetänkade och klicheer och tänka och därför betee sig slentrianmässigt. Att det sättet att se och förstå kunskap och lärande på – var främmande då på universiteten liksom det i allmänhet är idag.
Exercitier (av latinets exercitium – övning, ofta i bemärkelsen vapenövning[1]) har två huvudsakliga betydelser. I en betydelse avser exercitier de meditationer som bildar en del av den jesuitiska utbildningen, så som den utformades av Ignatius Loyola (1491-1556) i Exercitia spiritualia (Andliga övningar).[2] I en annan betydelse avser exercitier övningar i ämnen och idrotter som inte var en del av den ordinarie undervisningen på universiteten under perioden 1500-1800 …
… Först i och med etableringen av den så kallade excercitiestaten på 1660-talet fick universitetet en fast organisation för undervisning i moderna [levande?] språk, dans, fäktning, musik, ridning och ritning.[4]
… I huvudsak bestod exercitierna av intellektuell och estetisk färdighetsträning i ämnen som arkitektur, bokhålleri, franska, fortifikation, italienska, musik (övningar på luta och gitarr), tillämpad matematik och teckning, samt av fysiska övningar i dans, fäktning, ridning, vapendrill (framförallt med pik och musköt) samt voltige, vilket avser redskapsgymnastik. …
Källor
https://sv.wikipedia.org/wiki/Exercitier läst 2024 07 11
- ^ ”Charlton T. Lewis, Charles Short, A Latin Dictionary”. Läst 6 oktober 2018.
- ^ Nationalencyklopedin, uppslagsordet ”exercitier”
- ^ 1971-, Winberg, Ola, (2018). Den statskloka resan : adelns peregrinationer 1610–1680. Acta Universitatis Upsaliensis. sid. 109-127. ISBN 9789151302898. OCLC 1038629353. Läst 4 oktober 2018
- ^ Taube, Gurli (1963). Musik, dans, språk och andra akademiska färdigheter i Uppsala
- ^ 1971-, Winberg, Ola, (2018). Den statskloka resan : adelns peregrinationer 1610–1680. Acta Universitatis Upsaliensis. sid. 310-313. ISBN 9789151302898. OCLC 1038629353. Läst 4 oktober 2018
Lämna ett svar